Nöjd eller inte nöjd, det är frågan..

Ja, som ni alla vet har det gått ut i vilket gymnaium man har börjat i, vilket jag även har gjort ett inlägg om.
Jag är nöjd med att ha kommit in på Spångagymnasiums kurser, att natur är ett superbrett ämne att läsa.
 
Men är jag 100% nöjd med mitt gymnasieval? - Nej, det är jag verkligen inte. Jag ville bli veterinär, men jag vill inte börja så högt. Jag vill hellre börja med att jobba på hunddagis, som hundinstruktör, djurvårdare medan jag pluggar vidare så att jag inte står arbetslös... Och allt detta kan man bli om man går på Djurgymnasiet hundprofil. Som ni säkert har förstått älskar jag hundar över hela mitt hjärta och vill gärna jobba med det.
Men mina föräldrar har varnat mig för naturbruksprogrammet med tanke på att det är en så pass liten utbildning, men ska man inte gå på det man vill?
- Gå natur, det är den bredaste utbildningen och alla dessa hundkurser kan du ta senare, säger min mamma. Visst, hon har en poäng. Men med min gymnasiueutbildning kommer jag inte komma ut och jobba direkt efter skolan - jag kommer alltså vara arbetslös med nästan inga kontakter alls. (Vi kommer få praoa på Skansen, vilket jag hoppas att de ser min ambition i djur, så har man förhoppningsvis ett jobb efter gymnasiet iallafall.)
Men att jag måste ta dessa extrakurser bara för att få in min entreprenörskap (ifall jag vill starta tillexempel hunddagis), kunskaper som krävs för hunddagis, hundinstruktör osv. Det kostar ju liksom pengar...
 
- Men det kostar mer pengar och tid att få ihop naturkunskapsegenskaperna!
Jo, det är klart det gör det. Men vi säger att jag gör dessa hundkurser efter gymnasiet och får ett jobb inom hund/djurvården utan någon speciellt stor vidarutbildning, och att jag helt plötsligt vill bli veterinär, kommer då mina naturkunskapskurser ge mig något?
Nej, det tror jag inte. Det är bara att kolla på pappa;
han gick någon elektronikutbildning, och nu ca 20 år senare betyder den utbildningen inte ett skit i elektronikens värld. Det är ju något jag riskerar, vilket betyder att jag måste betala för ytterligare kurser som jag läst på gymnasiet just för att undvika detta. Sounds logic, huh?
 
Ja, jag kanske bara flamsar, men detta är vad som försigår i min skalle. Med tanke på att jag inte alltid får fram det jag försöker säga verbalt kan jag få skriva ut vad jag känner, utan att någon avbryter mig stup i kvarten.
 
Well, det var det jag ville få ut mig. Nu har min skalle gått ner 10 kg från tankar...

Kommentarer

Designen är gjord gratis av: Designbloggar

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0