En ras som gör mig knäsvag, en hund jag drömer om att en dag få äga. Jag vet att det antagligen inte kommer bli så, men drömmar får en att längta och hoppas...

 

Newfoundlandshunden kommer från Newfoundland (wow.. ;p) och var menade för att följa med ut på havet/vattnet och fånga in fiskenät och även hoppa i efter fisk om de ramlade av kroken. De har även används som livräddare. Anledningen till att de kan utföra dessa aktiviteter är deras starka, muskulösa kropp, simhud mellan tårna och ett extraordinärt sätt att simma på - vevande, starka tag.

Newfoundlandshunden har även fått ett välförtjänat rykte om att vara Nannies. Anledningen kanske då är självklar;

de har ett underbart temperament och är otroligt tåliga och trogna sina ägare. De kan dock vara lite vaktiga över te.x. barnen på grund av deras band mellan dem.

Hunden har en hel del päls, så om du skaffar en sådan här vovsing måste du inte ha något emot pälsvård. De byter oftast sin päls två gånger om året, så de tiderna kan då kräva daglig dammsugning och även ordentlig daglig genomborstning. Men älskar man njuffarna så mycket som jag gör lär man tycka att det är mödan värt!

Mankhöjden på hanar brukar vara upp mot 71 cm och för tikar 66 cm. Med deras höjd och stora massa brukar hanarna väga runt 68 kg (mer än mig!!! o.o) och tikarna 54 kg.

De är hyfsat friska för att vara en sådan stor ras - de enda sjukdomarna som är "typiskt newfoundlands" är Höftledsdysplasi (HD) och armbågsledsdysplasi (ED).

De kommer i tre färgkombinationer;

Svart, brun och svart&vit (landseer). Vita tecken på de svarta och bruna är inte ovanligt.

 

De dräglar också rätt mycket, men det får man leva med! Hundarna ska vara massiva och dräggliga, annars är det ingen riktig vovve.